Tre filmklassiker som floppade vid premiären

Vissa framgångar låter sig väntas på. Gemensamt för både Fight Club, The Big Lebowski och Donnie Darko är den tröga starten. Tydliga exempel på hur marknadsföring, publikförväntningar och tajming kan vara angörande. Här är tre ikoniska rullar vars premiärer landat riktigt illa – men idag klassas som ikoniska kultfilmer.
Fight Club (1999)
David Finchers Fight Clubblev upphov till en stor debatt när den kom. Kritiker ansåg att filmen var moraliskt förkastlig med nihilistiska och fascistiska budskap. Missförståndet om att den skulle vara farligt vårldsglorifierande ledde till en rejäl kritikstorm.
Filmen hade dessutom marknadsförts med sina slagsmålsscener inför premiären, vilket i kombination med filmens namn lockade helt fel målgrupp. Publiken förväntade sig renodlad action men möttes istället av en mörk och satirisk skildring av konsumtionskultur och manlighetsideal.
Men när filmen släpptes på DVD kom vändningen. Möjligheten att pausa, analysera och dela teorier gjorde att dess underliggande teman nådde fram till en bredare publik. De som inte redan gripits av moralpanik hyllade filmen för såväl sin tematiska som stilmässiga brillians, och Edward Nortons och Brad Pitts skådespelarinsatser står sig än idag.
The Big Lebowski (1998)
När bröderna Coens The Big Lebowski kom var förväntningarna höga efter succén med Fargo. Nu bjöds publiken på en lågmält komisk och intelligent berättelse som vände upp och ned på alla föreställningar om traditionell dramaturgi.
Filmen blandar klassisk kriminalintrig med absurda drömscener på ett underfundigt vis, med långa scener kretsande kring till synes obetydliga detaljer. Till följd av detta lämnade många biograferna mer förvirrande än entusiastiska. Kritiker lämnade splittrade recensioner och intäkterna täckte knappt budgeten.
Men genom DVD-marknaden och uppkomsten av nätforum började filmen hittas av en publik som uppskattade dess absurditet och märkliga karaktärer. Den oklara handlingen blev en tillgång snarare än ett hinder när den diskuterades i efterhand, och filmens citatvänliga manus hyllades stort.
Donnie Darko (2001)
Richard Kellys Donnie Darko kom ut med olyckligt dålig tajming, kort efter terrorattackerna den 11 september. Filmen, som innehåller en central scen med en flygolycka, blev svår att marknadsföra och fick således väldigt lite exponering inför premiären. Med begränsad biovisning hade den inte en chans att nå den publik den förtjänade, och behövde.
De som ändå såg den möttes av en komplex berättelse om tidsresor och psykisk ohälsa, berättad i en blandning av mystik och 80-talsnostalgi.
Det som skrämde bort vissa väckte nyfikenhet hos andra, och när filmen släpptes på DVD växte en trogen fanbase fram, som kunde ägnade timmar åt att tolka symboliken och diskutera filmens parallella tidslinjer.
Dvd och filmforum blev räddningen
Dessa tre filmer har inte bara den initiala floppen gemensamt, utan också ljusningen. De släpptes alla i begynnelsen av dvd-formatets popularisering under hyrfilmens guldålder, parallellt med internetanvändandes tilltagande. Att publiken började konsumera, och diskutera, film på ett nytt sätt blev deras räddning. Tänk om de inte hade släppts på dvd – då kanske dessa geniala pärlor gått förlorade.